SALTKARET...


I Svedjehamn i Björköby, mitt i Unescos världsarv, ligger Saltkaret.
Härifrån kommer man också iväg på ett par vandringsleder som jag 
någon dag, med bättre tid,  gärna vill vandra på.

Nu blev det bara ett snabbt besök upp i Saltkaret.



Härifrån ser man fantastiskt bra randmoränerna, tvättbrädesmoränerna eller DeGeer-moränerna.
Kärt barn har många namn...
De har bildats vid kanten av istidsisen då den smultit undan. 

Kvarkens skärgård är Finlands enda naturarv på Unescos lista av världsarv.
Vi delar det världsarvet med Sveriges Höga kusten på andra sidan viken. 
Det statuset har vi tillsammans fått för att det är här man bäst kan 
uppleva landhöjningen.

Under istiden låg här ett tjockt täcke av is och tryckte ner jordmassan.
Just här, vid Kvarken och Höga kusten på den Svenska sidan, var isen som 
tjockast, mellan två till tre kilometer tjockt. 
Det är mycket is det...

Den enorma mängd is gjorde att jordskorpan på sina håll pressades ner 
upp till 800 meter under sin ursprungliga nivå. 

Jag blir helt tagen av insikten att något kan pressa ner urberg.
Jag har ju läst om det men att trycka sina händer mot ett berg och tänka att något
har en sådan styrka att det rubbar berg - det är helt otroligt.






När sedan istiden fick börja ge sig och istäcket minskade startade
landhöjningen. Lite som om Moder Jord äntligen kunde dra efter andan igen! 

I början gick landhöjningen snabbt, mycket snabbt, mer än tio centimeter
per år, men med tiden har det saktat av och är nu någonstans vid 
80 cm på hundra år. 
Det är ju som de där första andetag man tar efter att haft en tyngd på sitt 
bröst. Men med tiden blir andningen lugnare.
Jag vill tänka det så.

Men fortfarande är landstigningen så kraftig här att en människa under 
sin livstid kan med blotta ögat se hur landet stiger upp tillbaka till vad det varit. 
Ingenstans i världen sker det snabbare än här.




Och även om man fullständigt struntar i istider och landhöjningar så
är det här ett fantastiskt fint ställe att åka till och bara uppleva naturen.

Nästa gång jag har vägarna hitåt skall jag ta vandringsskorna med
och lite mer tid och en ryggsäck med kaffe och smörgåsar. 

Kvarkens skärgård - I'll be back! 



Inga kommentarer: